Skilsmässa och bodelning

Skilsmässa och bodelning är två begrepp vilka har ett direkt samband med varandra. Anledningen till detta är bestämmelserna i äktenskapsbalken där huvudregeln är att makar som skiljer sig är skyldiga att göra en bodelning. Dvs skiljer du dig måste du och din make eller maka som huvudregel genomföra en bodelning.

Ansöka om skilsmässa

En bodelning innebär att makarna delar upp giftorättsgodset mellan sig. Huvudregeln vid denna uppdelning är att makarna har rätt till hälften vardera av den egendom som ingår i bodelningen. Bodelningen är emellertid en privat överenskommelse och är makarna ense kan de fritt komma överens om en annan uppdelning. Det är fullt möjligt för makarna att komma överens om att t.ex. en av dem ska erhålla allt giftorättsgods att den andra maken inte ska erhålla något giftorättsgods överhuvudtaget.

I ett försök att försöka underlätta för den som ska genomföra en bodelning med anledning av en skilsmässa följer här en kort redogörelse för de olika momenten i en bodelning.

Tidpunkt för bodelningen

Enligt lagtexten ska en bodelning ske ”när ett äktenskap upplöses”. Detta innebär konkret att makarna kan göra bodelningen så snart en ansökan om skilsmässa lämnats in till tingsrätten. Beslutar tingsrätten att skilsmässan måste föregås av en betänketid kan makarna göra bodelningen under betänketiden om de så önskar.

Det finns inte någon ”bortre gräns” för när bodelningen senast måste göras, vilket t.ex. är fallet när ett samboförhållande upphör. Det är därför möjligt för makarna att göra bodelningen flera år efter skilsmässan. Generellt är det oftast bättre att göra bodelningen i så nära anslutning till skilsmässan som möjligt.

Tidpunkt för bodelning vid skilsmässa
Vid en skilsmässa är makarna som huvudregel skyldiga att göra en bodelning. Det finns inte någon bestämd tidpunkt när bodelningen måste göras men den bästa lösningen är oftast att göra den så nära skilsmässan som möjligt.

Egendom som ingår i en bodelning

Egendomen i ett äktenskap kan delas upp i giftorättsgods och enskild egendom. Huvudregeln är att makarnas respektive egendom är giftorättsgods om inte a) egendomen gjorts till enskild genom äktenskapsförord mellan makarna eller b) egendomen erhållits i arv eller gåva med villkor om att egendomen ska vara enskild.

Det är endast giftorättsgods som ingår i bodelningen. Enskild egendom ingår således inte i bodelningen. En make riskerar därför inte i samband med en äktenskapsskillnad att tvingas ”dela med sig” av egendom som är enskild till andra maken. Är all makarnas egendom enskild och det således inte finns något giftorättsgods överhuvudtaget behöver makarna inte göra någon bodelning.

Från bodelningen undantas dessutom personliga tillhörigheter. Detta emellertid under förutsättning att värdet av de personliga tillhörigheterna inte står i orimlig proportion till värdet av det sammantagna giftorättsgodset.

Egendom som ingår i bodelningen vid en skilsmässa
Huvudregeln vid en bodelning är att all egendom som är giftorättsgods ska ingå i bodelningen. Enskild egendom ingår inte i bodelningen. Även om utgångspunkten vid bodelningen är att giftorättsgodset ska delas med hälften vardera mellan makarna kan de komma överens om en annan fördelning om de så önskar.

Upprättande av skriftligt bodelningsavtal över bodelningen

Är makarna skyldiga att göra en bodelning måste de även upprätta en skriftlig handling som ska undertecknas av båda makarna. Denna handling benämns oftast för ett bodelningsavtal.

Det finns inte några särskilda och obligatoriska formulär eller dokument för själva bodelningsavtalet. Makarna kan således själva upprätta ett skriftligt dokument över bodelningen, använda sig av en dokumentmall, använda sig av en Internettjänst för bodelning eller använda sig av juridiskt biträde i form av advokat eller annan jurist som är specialiserad på denna typ av juridik.

Ett bodelningsavtal med anledning av en skilsmässa behöver inte heller registreras eller liknande för att vara gällande. Ingår en fastighet i bodelningen och äganderätten övergår från den ena maken till den andra maken kommer Inskrivningsmyndigheten emellertid att begära in en kopia av bodelningsavtalet. Även bankerna begär ofta in en kopia av bodelningsavtalet för att ändra befintliga lån eller bevilja nya lån efter en skilsmässa.

Makarna kommer inte överens – utseende av bodelningsförrättare

Kommer makarna inte överens om hur bodelningen ska genomföras finns det möjlighet för makarna att ansöka om utseende av en bodelningsförrättare. En ansökan om bodelningsförrättare kan göras av såväl någon av makarna enskilt eller gemensamt av båda makarna. En ansökan om utseende av bodelningsförrättare görs vid tingsrätten. Därefter utser tingsrätten en person, vilken oftast är en advokat, till bodelningsförrättare mellan makarna.

Bodelningsförrättaren försöker i första hand få makarna att komma överens. Kan makarna inte komma överens beslutar bodelningsförrättaren vilken egendom som ska ingå i bodelningen, hur egendomen ska värderas och hur egendomen ska fördelas mellan makarna. Bodelningsförrättarens beslut är möjligt att överklaga om en make inte är nöjd med fördelningen.

En bodelningsförrättare är inte en gratis tjänst som samhället tillhandahåller. Kostnaden för bodelningsförrättaren ska betalas av makarna vilka dessutom är solidariskt betalningsskyldiga gentemot bodelningsförrättaren. Detta innebär att betalar inte en av makarna är den andra maken skyldig att själv betala hela arvodet till bodelningsförrättaren. Därefter kan den make som betalt bodelningsförrättaren vända sig mot den make som inte betalt och begära att hen betalar sin andel.

Är bodelningsförrättaren en advokat uppgår timarvodet till minst den s k timkostnadsnormen. Erfarenhetsmässigt skenar kostnaderna snabbt iväg när två makar inte kommer överens och bodelningsförrättaren måste lägga ner tid på att lyssna på makarnas argument, läsa deras skrifter, upprätta egna skrifter osv.

Advokat bodelningsförrätare
Kan makarna inte komma överens om bodelningen kan de vända sig till tingsrätten och begära att en bodelningsförrättare utses. Vanligtvis utser tingsrätten en advokat till bodelningsförrättare. Makarna är solidariskt betalningsskyldiga för advokatens arvode vilket kan bli en kostsam historia för makarna.

Värdering av egendom som ingår i bodelningen

Värderingen av den egendom som ska omfattas av bodelningen ska ske med utgångspunkt i den s.k. ”brytdagen”, dvs den dag när ansökan om skilsmässa lämnades in till tingsrätten.

Undantag från denna huvudregel avser egendom som har ett värde vilket kan förändras över tiden. Som exempel på sådan egendom kan nämnas aktier, andelar i fonder, andra värdepapper och fastigheter. Denna typ av egendom ska värderas i så nära anslutning till själva bodelningen som möjligt.

Skulder och bodelning

Innan själva lottläggningen ska genomföras har varje make rätt att räkna av de skulder som är hänförliga till den egendom som ska fördelas.

En make har inte rätt att avräkna mer i skulder än vad makens tillgångar uppgår till. Det är därför inte möjligt att ”bodela” en skuld. Varje make svarar således ensam för sina skulder och den andra maken riskerar inte att tvingas ”överta” en skuld i samband med bodelningen. Även om en make vid skilsmässa och bodelning inte riskerar att få överta en skuld från den andra maken har självfallet skulder betydelse för bodelningen. En make som har tillgångar men inga skulder riskerar att ”förlora” egendom till en make som är skuldsatt.

Exempel på bodelning
Ska ni själva göra bodelningen måste ni ha kunskap om bodelningsreglerna och hur t.ex. skuldtäckning fungerar. Har ni inte tillräckliga kunskaper bör ni anlita professionell hjälp.

Jämkning av bodelning

Avslutningsvis kan nämnas att det finns möjlighet att jämka en bodelning. Om en tillämpning av fördelningsreglerna, med hänsyn till äktenskapets längd och omständigheterna i övrigt, skulle leda till en oskälig fördelning av egendomen finns det möjlighet för en make att begära jämkning av bodelningen.

Reglerna om jämkning av en bodelning är t.ex. tillämpliga när makarna endast har varit gifta en kortare tid. I praktiken tillämpas ofta en s.k. ”giftorättstrappa”. Denna innebär att makarna efter ett år bör dela på 20 % av giftorättsgodset, efter 2 år på 40 %, 3 år på 50 % och så vidare till dess att makarna efter fem år delar på allt giftorättsgods. Giftorättstrappen är dock inte en absolut regel utan snarare ett riktmärke när en jämkning ska ske.

Ansöka om skilsmässa

Varukorg

Skriv ansökan om skilsmässa
så här fungerar det
Kundtjänst
Ansökan om skilsmässa - Snabb leverans